Söndagen bestod av en hel del Pavel-lektioner i korrigeringar och träningsupplägg. Han plockade upp frivilliga som ville förbättra sina svaga punkter och där vi gemensamt försökte förbättra dessa. När Pavel undrade om någon ville förbättra pressen räckte Fredrik upp handen och åkte på ett mastodontpass under en halvtimma bestående av snatchar, pressar i olika format (buppar m.m.), squat, get-ups och swingar - allt med olika klotvikter. Fredrik fick ordentliga ovationer efteråt för det var inte mycket i hans tekniska utförande man kunde klaga på utan allt såg ut att vara taget ur en RKC instruktionsvideo, och detta fastän det var ett riktigt tufft pass genomförandes under tredje dagen på RKC II!
Under söndagen genomförde vi också tekniktesterna och jag klarade alla. Totalt var det bara pressen på 40 kg som jag inte klarade - som förväntat - så jag är nöjd med min insats. Jag har dock inte bestämt än om jag skall satsa på att försöka pressa 40 kg inom tre månader eller inte men det är lite en avvägning mellan skaderisken i mina axlar och vikten av en RKC II certifiering.
Det blev en hel del släpande på klot från gym till tältet även denna dag och vi räknade senare på ett ungefär ut hur långt vi burit klot dessa tre dagar - inklusive alla farmers walk - och det slutade på sju km med allt från dubbla 20 och 24 kg upp till singel 40 kg. Konstigt nog känns det inget i underarmarna utan det är mest trapezius som fått ta emot stryk och de ömmar fortfarande.
Så de tre dagarna är plötsligt över. Jag kommer speciellt att minnas den spensliga killen som kom ända från Korea och som kämpade till slutet varenda dag - med såriga händer bar han sina klot, snatchade sina snatchar och jerkade sina jerkar, utan att gnälla ett enda gnäll.
Som vanligt går sånt här löjligt snabbt och rätt som det är sitter man i en taxi på väg därifrån. Man beställde förresten taxin åt oss till vakten och tydligen hade taxichauffören fått ett slags lösenord vid beställningen för när vi närmade oss hans bil höjde han plötsligt handen i nån slags hälsning och ropade till "PAVEL!". Sådant förgyller dagarna i livet. :D
Sammanfattningsvis var det otroligt bra tre dagar. Precis som så mycket som klaffade för mig under RKC I blev lika tydligt nu. Denna gång var det dock en mycket mer tät och personlig kurs då vi var så få vilket gjorde att man fick extra mycket uppmärksamhet av Pavel själv. Det är faktiskt svårt att värdera den feedback som man fick under dessa tre dagar. Peter Lakatos arrangemang var dessutom riktigt bra, speciellt atmosfären på den gamla militärbasen gillade jag skarpt.
Nu sitter vi Budapest där vi betar av stan på bra caféer och restauranger, källbad och annat i några dagar. Efter denna post kommer det antagligen bli ganska tyst här ett tag då jag efter Budapest drar på hemlig ort utan Internet. Semester, typ.