Ja, av någon anledning fick jag för någon månad sen för mig att springa ett terränglopp som går i Delsjöområdet,
Skatås X-Trail. Man kan välja att springa 6 eller 12 km (två varv), jag valde 6 km. Då jag inte är så förtjust i att tävla så kändes det som ett märkligt beslut även om det mest handlade om att testa min egen förmåga att springa terräng med Fivefingers.
Jag har inte sprungit i terräng alls i år utan bara 2,5 km på asfalt en gång i veckan sedan början av april, och nu det sista ett par gånger på femkilometerslingan i Skatås. Så jag hade verkligen inga förväntingar, mest att komma i mål under timmen och försöka springa hela tiden. Det enda jag visste var att starten skulle gå rätt uppför Brudarebacken och att det fanns en jobbig backe vid namn Getryggen.
Starten uppför Brudarebacken kan ju lätt knäcka en om man tog i för mycket så jag, bland många andra, tog det rätt piano där. Det fanns fler jobbiga partier, till exempel en sumpmark som fullständigt sög musten ur mig och en stentrappa som aldrig tycktes ta slut. Getryggen var så klart värst (brant!) så där och i trappan fick jag gå, vilket jag tror rätt många valde att göra. Överlag väldigt varierande och jobbig bana.
På det hela taget höll jag en ganska lugn takt, fick dock en ganska bra fart när det gick nerför vilket brukar vara ett problem i vanliga fall. Vaderna höll bra, oftast var det mjölksyra i benen i uppförsbackarna som var värst. Förvånansvärt få sprang med Fivefingers, förutom jag och Fredrik hörde jag om en eller två till. Sprang med mina neopren-Trek och de var perfekta när det blev blött, man blir förvisso blöt om fötterna men det blir inget plaskande inne i skon.
Vädret var ganska bra med lagom temperatur, kanske lite väl soligt just när man skulle uppför Getryggen. Den svarta Kettlebell Center-tröjan kunde varit vit just då.
Fredrik,
som tyckte det var kul att skutta omkring, gick i mål på 37:27 minuter och jag 48:12. Sprang i stort sett hela vägen och gick i mål med acceptabel tid under de förutsättningarna som rådde. Men konkurrensen var i år hård med färre snabbare löpare. Bricanylen funkade inte så bra idag, vet inte varför, skulle tagit Ventoline också. Känns tungt i bröstet för tillfället.
Ställer upp nästa år igen om jag är bättre förberedd, annars finns det roligare saker att göra en söndag, lyfta klot till exempel.
Arrangören för Skatås X-Trail kommenterade våra fotbeklädnader
på sin blogg här.
Vi hade en egen fotograf med oss, Elizabeth Gartinger (Tack!), så vi fick lite bilder.
Starten uppför Brudarebacken.
På toppen av Brudarebacken.
Vinnaren på 12 km, Ola Nyberg, strax innan mål på tiden 53:45 vilket var nytt banrekord.
Fredrik sista metrarna på tiden 37:27.
Ivan, 12 km på tiden 77:13.
lammation som alltid återkom så fort jag började springa. Benhinneinflammation beror på att löpare med hälisättning slår främre delen av foten hårt i underlaget och att tibialis anterior reflexmässigt svarar med en kraftfull kontraktion. Dessa efterföljande kontraktioner leder i sin tur till komplikationer för benhinnor med mera. Klas Östberg menar i sin tur att det är hos kenyanska löpare som tibialis anterior är mer aktiv. Jag skulle vilja hävda motsatsen där ett löpsteg under kroppen utan hälisättninmg medföljer en mindre aktivitet av tibialis anterior. Det är möjligt att den belastas och aktiveras annorlunda med att den är avslappnad vid hälisättning låter lite konstigt. Någon som har någon idé om hur han menar?
