Running, VFF: 2,5 km
Det var nog det fina vädret idag som satte igång vårhormonerna och som gjorde att jag fick lust att springa. Det var -4 C men det funkade fint med mina neopren-Trek FiveFingers (de som visas i headern ovan). Jag har inte sprungit på över fyra månader men det gick förvånadsvärt bra även om jag tog det ganska lugnt. Vi får se hur det känns i vaderna imorgon. Har apropå det haft riktig ordentlig träningsvärk efter snatchpasset i torsdags, speciellt i övre delen av ryggen.
Det var nog det fina vädret idag som satte igång vårhormonerna och som gjorde att jag fick lust att springa. Det var -4 C men det funkade fint med mina neopren-Trek FiveFingers (de som visas i headern ovan). Jag har inte sprungit på över fyra månader men det gick förvånadsvärt bra även om jag tog det ganska lugnt. Vi får se hur det känns i vaderna imorgon. Har apropå det haft riktig ordentlig träningsvärk efter snatchpasset i torsdags, speciellt i övre delen av ryggen.
I natt dog Whitney Houston vilket knappast undgått någon. Riktigt tragiskt. Det är naturligtvis alltid tragiskt när kändisar och talanger försvinner alldeles för tidigt - eller alla människor för den delen - men Whitney Houston hade kommit igen efter 15 års drogmissbruk, repat sig och gjort comeback. Förvisso inte med samma kristallklara glans som när hon var som störst på 80- och 90-talet, men ändå rakryggad och med värdighet. Och sen det här slutet - drunknar ensam i ett badkar på Beverly Hilton, troligen av en ren olyckshändelse. Fy f-n så onödigt och meningslöst.
Min egen upplevelse av Whitney Houston var 1988 när hon stod ensam i mitten av ett fullsatt Scandianvium iklädd en röd klänning. En minnesbild jag aldrig glömmer, magiskt. Det blev publikrekord i Scandinavium den kvällen, 14.606 personer, och det tror jag står sig än idag.
Så idag blir det därför ingen träningsrelaterad film. Istället kommer här tre utvalda klipp från hennes tidigare karriär då hennes röst verkligen var störst av dem alla. Man må tycka vad man vill om musiken men den rösten kan inte gå någon förbi - hon bemästrar varenda passage så mästerligt och med sån fullständig kontroll att man får rysningar.
Whitney Houstons första framträdande i TV, Merv Griffen Show, 1985 - Home från Trollkarlen från Oz:
Grammygalan från 1986 när hon själv fick en Grammy - Saving All My Love For You:
Min egen upplevelse av Whitney Houston var 1988 när hon stod ensam i mitten av ett fullsatt Scandianvium iklädd en röd klänning. En minnesbild jag aldrig glömmer, magiskt. Det blev publikrekord i Scandinavium den kvällen, 14.606 personer, och det tror jag står sig än idag.
Så idag blir det därför ingen träningsrelaterad film. Istället kommer här tre utvalda klipp från hennes tidigare karriär då hennes röst verkligen var störst av dem alla. Man må tycka vad man vill om musiken men den rösten kan inte gå någon förbi - hon bemästrar varenda passage så mästerligt och med sån fullständig kontroll att man får rysningar.
Whitney Houstons första framträdande i TV, Merv Griffen Show, 1985 - Home från Trollkarlen från Oz:
Grammygalan från 1986 när hon själv fick en Grammy - Saving All My Love For You:
Och slutligen Grammygalan från 1988 - One Moment In Time:
Konsert med Whitney. Du upphör aldrig att förvåna :-)
SvaraRaderaSpringer du med strumpor när det är så kallt?
Hur lång tid tog 2,5 km?
Man får bryta tristessen ibland... ;)
SvaraRaderaJa, jag har tåstrumpor. Tog ingen tid, tog det väldigt lugnt.