Gott Nytt År!

Så var det dags för sista dagen på året.

En del sätter upp mål för nästkommande år, det gör dock inte jag mer än att jag skall fortsätta att träna så som jag gör idag. Jag har däremot drömmål som jag hoppas uppnå någon dag, t.ex. one-arm chin-up, muscle-up med ringar, pistol +48 kg, snatch 48 kg, maghjul på fötter med raka ben etc. Det är dock omöjligt att säga när jag når dessa mål, tycker bara det blir stressigt när man sätter upp tidsmål och stress finns det nog av i livet, dessvärre.

Farfar.

Vill denna sista dagen på året dela med er av en bild på min hädangångne farfar, Bror Liljeros, gissningsvis från någon gång på 20-30-talet. Farfar gjorde enligt min far one-hand chin-ups utan problem och det har jag burit med mig så länge jag kan minnas. Det sades då bland annat att bara en på hundratusen kunde göra enarmsdrag med full kroppsvikt och att det var genetiskt. När man klargjorde att det var biologiskt betingat släppte man snabbt tanken att man kunde träna upp sig till denna nivå. I mitt tonårsrum hade jag en stång i dörrposten och ofta hängde man där och tänkte på farfar som kunde dra sig upp med en arm men man luktade inte ens på tanken att man själv skulle kunna nå dit bara man jobbade på det. Det är detta som är nackdelen när man i många diskussioner om företeelser i livet hamnar i den kontraproduktiva slutsatsen att det är det biologiska eller genetiska som styr.

Min nuvarande monomani och drömmar om att kunna dra sig upp med en hand kan ha sin förklaring till narrativa berättelser som jag fick utstå som ung. Inte för att jag har en aning om jag i framtiden kommer att lyckas och det hade kanske underlättat om jag börjat för tjugo år sedan, men nu är det som det är (som min yogalärare brukade svara på mitt gnäll efter passen). Det som är till fördel är att jag är stark i förhållande till mina kroppsproportioner, jag har tex tagit 190 i marklyft och pressat 150 i knäböj (90 grader) för några år sedan. Min svaghet är uthållighet vilket gör sig påmint när jag skall köra 21 pull-ups i Fran. Vad det gäller one-arm chin-up ligger jag bättre till som sagt, men det blir baske mig inte lätt.

Man kan ju fråga sig vad farfar gjorde för att se ut som han gjorde. Vad jag vet var han mycket idrotts- och hälsointresserad men lite nyfiken har jag blivit om han hängde och dinglade i romerska ringar dagarna i ända eller om han var född som kortet visar. Jag skall kolla upp detta under nästa år.

Nåväl, ett fint avslut på året är att titta på World Kettlebell Lifting Championships från 2007 när Ivan Denisov bankar in 151 jerks med dubbla 32-kilos klot. De flesta har nog sett klippet förut men det är värt att återupprepas. Lägg framför allt märke till de olika kroppshållningarna när kameran filmar från sidan.

World Kettlebell Lifting Championships, 2007. The best super heavyweights in the World compete in the jerk.

Speciellt tack till alla er som sprider den funktionella träningen i Sverige, vare sig det gäller Kettlebell, Crossfit eller annan träningsform. En speciell eloge skall Erik Eliasson på CrossFit Nordic, Tommy Blom på RKC Sweden och Olof Elwin på Spartan Kettlebells ha som tagit de första stegen för ett friskare och starkare Sverige och som dessutom gör det så utomordentligt bra! 2009 blir ett spännande år med denna nybyggda grund.

Gott Nytt År till Er alla!!!